Arbetsgivarens kvittningsrätt

En av de vanligaste arbetsrättsliga frågorna jag får är om man som arbetsgivare får dra av en fordran på en anställd från den anställdes lön.
Enligt lag är arbetsgivarens möjlighet till kvittning begränsad och en arbetsgivare som gör en otillåten kvittning på lön riskerar att bli skadeståndsskyldig.
Nedan följer en kort redogörelse för arbetsgivarens kvittningsrätt.

För arbetsgivare uppkommer då och då situationen att man har en fordran på en anställd. Det kan till exempel röra sig om att en anställd har lånat pengar av sin arbetsgivare eller att arbetstagaren är skyldig att ersätta egendom som har försvunnit eller skadats.

Som huvudregel får kvittning mot lön endast ske om den anställde har samtyckt till kvittningen. Ett sådant medgivande bör alltid arbetsgivaren se till att få skriftligen från den anställde. En anställd som har medgett kvittning kan när som helst återkalla sitt medgivande. Om återkallelse sker innan dess att lönen har förfallit till betalning får kvittning endast ske i särskilda fall, vilka brukar benämnas som tvungen kvittning.

För att så kallad tvungen kvittning ska aktualiseras måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Det måste röra sig om en klar och förfallen motfordran, vilket enkelt uttryckt innebär att det inte får vara tvistigt att arbetsgivaren har ett anspråk på den anställde samt att fordran har förfallit till betalning. En fordran som har bestridits av den anställde, eller en fordran som ska betalas i framtiden, kan inte kvittas. Fordran måste dessutom ha uppkommit i samband med anställningen och antingen ha sin grund i avtal, där det framgår att fordran får kvittas mot lönen, eller avse ersättning för skada som den anställde vållat uppsåtligen i tjänsten. En mer långtgående rätt för arbetsgivare till tvungen kvittning kan också regleras i kollektivavtal.

Vad gäller fordran genom avtal som ger rätt till tvungen kvittning, kan som ett illustrerande exempel nämnas att en arbetsgivare hyr ut en bostad till den anställde.
Kvittning kan då ske mot hyresfordran, under förutsättning att bostaden har tillhandahållits till den anställde på grund av anställningen. Om bostaden hade hyrts ut till personen i fråga även om denne inte varit anställd föreligger inte ett samband med anställningen, och tvungen kvittning kan då inte bli aktuellt. Ett annat exempel är avgift för måltider på arbetsplatsen. Om en anställd har fått köpa varor på kredit av arbetsgivaren eller om arbetsgivaren har lånat ut pengar till den anställde, kan motfordran i sådana fall också medge rätt till tvungen kvittning, så länge krediten eller lånet ges med anledning av anställningsförhållandet. Om den anställde får handla på samma villkor som övriga kunder kan det knappast anses finnas något samband med anställningen, men om den anställde får personalrabatt eller andra förmånliga villkor kan avtalet eventuellt anses ha samband med anställningen.

Tvungen kvittning får som nämnts även ske för ersättning av skada som den anställde vållat uppsåtligen i tjänsten. I fall där den anställde har stulit eller förskingrat från sin arbetsgivare föreligger till exempel rätt till kvittning. Detsamma gäller om en anställd uppsåtligen har vållat en utomstående skada i samband med anställningen, och arbetsgivaren har fått ersätta den tredje parten för uppkommen skada. Kvittning kan även aktualiseras om arbetsgivaren av misstag har betalat ut för mycket i lön och den anställde medvetet har tillgodogjort sig lönen istället för att meddela arbetsgivaren att ett misstag har gjorts.

Om arbetsgivaren har möjlighet att kvitta sin motfordran mot lön äger arbetsgivaren endast rätt att kvitta den del av lönen som uppenbart överstiger vad den anställde behöver till sin och sin familjs försörjning. För en anställd med låg lön kan det därför i praktiken vara svårt att företa kvittning. En arbetsgivare som vill kvitta måste alltid kontakta Kronofogdemyndigheten för att få fastställt det belopp som kan dras från lönen.

Regelverket avseende arbetsgivarens kvittningsrätt är inte helt enkelt och i praktiken kan det vara svårt att avgöra om rätt till kvittning föreligger – har man som
arbetsgivare verkligen bevis för att avtal om kvittning ingåtts eller att den anställde vållat skadan uppsåtligen? Anledningen till att detta område är så pass reglerat beror på att man inom svensk rätt värnar om den anställdes rätt att få utbetalt sin intjänade lön. Vid otillåten kvittning riskerar arbetsgivaren skadeståndsskyldighet. Det är därför alltid tryggast att kontakta oss innan en kvittning vidtas för att få hjälp med en bedömning i det enskilda fallet.

Maria Sigurdardottir,
LL.M. (Master of Laws)