Sänkt aktiekapital är inte det Alexanderhugg som löser den gordiska knuten

Regeringen föreslår att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag ska sänkas från 50 000 kr till 25 000 kr i syfte att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig och därmed främja företagande, särskilt inom tjänstesektorn. Småföretagarnas Riksförbund anser att det i och för sig är bra att politikerna vill genomföra förändringar som främjar nyföretagandet, men att sänka gränsen för aktiekapital är troligtvis inte den insats som kommer att leda till ett ökat företagande. För att öka viljan och möjligheten att starta och driva företag krävs större insatser än så. Sänkta arbetsgivaravgifter, minskat regelkrångel och förbättrad tillgång till kapital för nystartade företag skulle vara mer kraftfulla verktyg. Sänkt aktiekapital kommer inte vara det Alexanderhugg som löser den gordiska knuten att öka viljan till att bli företagare.

Detta blir tydligt i regeringens vårändringsbudget. Satsningar för fler jobb baseras på subventioner genom sänkt arbetsgivaravgift för unga mellan 15 – 18 år och ökade satsningar på nystartsjobb. Det kan verka handlingskraftigt och företagarvänligt men är i realiteten kontraproduktiva handlingar i fel riktning.

Regeringen har nu presenterat ytterligare en punkt i januariöverenskommelsen om att sänka lägsta tillåtna aktiekapital till 25 000 kr. Att sänka lägsta nivån på aktiekapital är ett steg i riktning mot att man som företagare ska få avgöra själv hur mycket skattade pengar man vill och kan låsa i aktiekapital. Ifall man har 50 000 kr och ska starta ett aktiebolag kan man idag använda 25 000 kr till marknadsföring, kundbesök, betalning av avgifter till stat och kommun, inköp av affärsnödvändiga saker med mera. innan kontrollbalansräkning måste upprättas. Sänks lägsta nivån på aktiekapital till de föreslagna 25 000 kr så blir det ytterligare 12 500 kr av redan intjänade och skattade pengar att använda vid företagsstarten, vilket ju är vällovligt men inte något avgörande steg för ett ökat företagande i landet.

I Sverige finns en strukturell utmaning där framförallt tjänsteföretag, som har begränsade fysiska tillgångar, har svårt att få tag på den finansiering som kan krävas för tillväxt. Den stora utmaningen förklaras av en rad olika samhällsfenomen. Många inom den breda allmänheten saknar det privata kapital som behövs för att senare i livet kunna satsa på företagande, eller stödja en bekants växande företag. Medelstora företag har svårt att utfärda obligationer för att få tag på finansiering. Höga marginalskatter och kapitalskatter minskar viljan att satsa på nya och växande företag. Pensionspengarna investeras nästan enbart i större, eller i utländska, verksamheter – sällan i mindre företag i Sverige.

Sverige är tillsammans med Norge det land i Östersjöregionen där företagens möjligheter att få tag på kapital ser sämst ut. Här behövs verkligen förbättring. Svårigheter med kapitalanskaffning leder i många fall till att företagets uppstarts- eller expansionsfas finansieras genom att företagaren själv eller dennes familj får avstå lön eller pensionsavsättningar samtidigt som de får jobba extra hårt. Detta förhållningssätt blir naturligtvis personligt förödande ifall verksamheten inte går så bra som man tänkt, en kund går i konkurs, konjunkturen vänder, regelverk ändras eller något annat. Diskrimineringen med närståendekrets slår då extra hårt mot den som vågat och försökt.

Det finns således inte en enskild reform som kan lösa utmaningen med de mindre företagens kapitalförsörjning. Småföretagarnas Riksförbund anser att det behövs en kombination av olika åtgärder. Ska det bli ett ökat företagande behövs även ett sänkt skattetryck och enklare regler. Gör finansiering av etablering och expansion av företag mer tillåtande genom att låta företag få behålla ännu inte skattade pengar i företaget för att förbereda expansion, utan att det beläggs med olika räntor och avgifter.

Sänkt aktiekapital är ett politiskt skådebröd på ett reellt problem, men kommer inte ensamt vara det Alexanderhugg som löser den gordiska knuten att öka viljan till att bli företagare.

Erik Sjölander, Näringspolitisk talesperson

Småföretagarnas Riksförbund är en partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obunden organisation som arbetar för att främja privat företagsamhet. I styrelsen sitter aktiva småföretagare som driver medlemmarnas intressen bland annat genom opinionsarbete, debatt och möten med politiker.

Bli medlem!

För att skapa bättre förutsättningar.

Bli medlem
Den här webbplatsen använder cookies för statistik, anpassat innehåll och annonser. Läs mer här.