Så undviker du att bli anklagad för skattefusk

Situationen är vanlig, och det är säkert många som har läst om det i tidning­arna. Skatteverket gör revision, och helt plötsligt framkommer det att en till synes välskött verksamhet i själva verket köpt falska fakturor för stora belopp i syfte att undkomma skatt.

Upplägget är ganska enkelt; en målvakt startar ett nytt aktiebolag, och registrerar sig för helårsredovisning av moms. Det nystartade bolaget har ingen verksamhet, men skickar ändå stora mängder fakturor till ett bolag med verklig verksamhet.
Verksamhetsbolaget betalar fakturor­na och gör avdrag. Så fort fakturorna är betalda tar företrädaren för fakturabolaget ut alla pengar kontant och ger tillbaka det mesta till företrädaren för verksamhets­bolaget, minus en viss provision. Företrä­daren för verksamhetsbolaget använder sedan de svarta pengarna till att kontant betala ut svarta löner för det arbete som det fakturaskrivande bolaget påstod sig utföra.

Eftersom det tar över ett år innan myn­digheterna reagerar på att det fakturaskri­vande bolaget inte lämnar in någon årsre­dovisning eller deklaration, är målvakten ofta försvunnen när det upptäcks. Som tur är brukar det verksamhetsdrivande företaget finnas kvar i Sverige, och kan påföras stora belopp i moms, arbetsgivar­avgifter och skattetillägg. Går bolaget i konkurs brukar dessutom bolagets företrädare bli personligt ansvarig för skulderna tack vare specialregler om personligt ansvar för skattefordringar. Det är naturligtvis bra att Skatteverket ser till att avslöja den här typen av bedrä­gerier. Det finns bara ett problem; tänk om det inte är ett bedrägeri?

Tänk om du anlitar ett nystartat aktie­bolag för att utföra vissa enklare tjänster, till exempel bortforsling av material vid rivningsarbete, efter att ha kontrollerat så att de är registrerade för moms och F-skatt? Tänk om företaget kommer dit och utför arbetet enligt avtal, fakturerar enligt avtal, och ni skiljs åt nöjda och glada, och mer än ett år senare i samband med en skatterevision får du reda på att bolaget du anlitade aldrig betalade någon skatt, tog ut alla pengar kontant så fort fakturorna betalades och att dess företrädare har gått under jorden? Hur bevisar du då att det inte var du som fuskade med skatten, att du aldrig fått några svarta pengar och att det är din avtalspart som borde betala och inte du? På pappret ser det ju precis ut som situationen som beskrivs ovan.

Utifrån hur förvaltningsdomstolarna har dömt de senaste två åren, är det en nästintill omöjlig uppgift att bevisa sin oskuld. Skatteverket måste inte bevisa att du faktiskt tagit emot några svarta pengar; det är du som måste bevisa att du inte har gjort det. Att tjänsterna faktiskt har utförts är inget bevis för att det inte är fråga om falska fakturor; Skatteverket menar ju att pengarna gick till svarta löner. Och F-skatten är inget skydd i ett fall när dom­stolen anser att det är fråga om ett miss­bruk. När du väl sitter i situationen att alla omständigheter pekar mot falska fakturor kommer du alltså att fällas, oavsett om du är skyldig eller inte. Det enda sättet att undvika en fällande dom är om företrä­daren för bolaget du anlitade självmant träder fram och erkänner att allt var den­nes fel, och det är inte särskilt sannolikt. Så hur undviker man att hamna där?

Det enklaste sättet är att se till att anlita företag med åtminstone en till två inlämnade årsredovisningar bakom sig, med samma styrelse under hela verk­samhetsperioden. Har de bedrivit en seriös verksamhet i något eller några år är sannolikheten för att de helt plötsligt ska strunta i sina skattebetalningar och gå under jorden väldigt låg. Se däremot upp med helt nystartade bolag, särskilt om personen du har kontakt med inte är den person som står i styrelsen, vilket kan tyda på en målvaktssituation.

Om du har några frågor om ämnet el­ler kanske behöver annan skatterättslig rådgivning, är du varmt välkommen att kontakta mig eller mina kollegor på Nordbro.

Linus Wann-Hansson,
Jurist Nordbro AB